Hjärngympa och intelligens: Vad säger vetenskapen egentligen?

Löftet är oerhört lockande, och det är inte svårt att förstå varför en miljardindustri har byggts upp kring det. Om vi bara ägnar tjugo minuter om dagen åt att spela speciellt utformade hjärnspels-appar, lösa sudoku eller memorera mönster, så kommer vår hjärna att trimmas på samma sätt som en muskel på gymmet. Vi blir skarpare, får högre generell intelligens, minns bättre i vardagen och skjuter demensen på framtiden. Men håller detta löfte när det granskas av oberoende forskare? Svaret är komplext, och det är dags att skilja försäljningsargument från verklig vetenskap.

Det klassiska exemplet är studien av Londons taxichaufförer, vars hippocampus (ett område i hjärnan avgörande för rumslig navigering) bevisligen växte fysiskt efter att de memorerat stadens gatunät, det så kallade "The Knowledge". Neuroplasticiteten är alltså genuin. Men det är här marknadsföringen av kommersiell "hjärnträning" ofta tar ett oärligt språng. Att hjärnan anpassar sig efter det den gör, betyder inte att en isolerad digital pusselövning magiskt sprider sig till att förbättra din förmåga att deklarera, leda ett projektmöte eller minnas var du lade dina bilnycklar.

Nära överföring innebär att om du tränar på ett specifikt minnesspel, så blir du fantastiskt bra på just det spelet, och eventuellt på extremt snarlika pussel. Fjärran överföring innebär att träningen spiller över och gör dig generellt smartare, förbättrar ditt arbetsminne i vardagen och höjer din flytande intelligens. Det är fjärran överföring som företagen bakom hjärnträningsapparna säljer.

Tyvärr är bevisen för fjärran överföring svaga till obefintliga när det gäller friska vuxna. År 2010 publicerades en enorm, rigorös studie i den ansedda tidskriften Nature, ledd av Adrian Owen och hans kollegor. Forskarna rekryterade hela 11 430 deltagare som under sex veckor fick träna intensivt på olika kognitiva uppgifter designade för att förbättra resonerande, minne, planering och visuospatial förmåga. Resultatet var glasklart: deltagarna blev mycket skickligare på själva uppgifterna de tränade på, men effekten fördes inte över till otränade tester. Hjärnträningen gjorde dem inte generellt smartare.

Detta fynd befästes ytterligare 2016 när Simons och hans kollegor publicerade en massiv granskning i tidskriften Psychological Science in the Public Interest. De utvärderade hela fältet av kommersiella hjärnträningsprogram och drog slutsatsen att det saknas stöd för att dessa program leder till breda kognitiva förbättringar i människors vardag. Även i den välkända ACTIVE-studien (Ball m.fl., publicerad i JAMA 2002), där man undersökte närmare 2 800 äldre vuxna under en längre tidsperiod, fann man att de kognitiva vinsterna till allra största del var domänspecifika. Träning i snabbhet ökade snabbheten, men det bromsade inte den allmänna kognitiva nedgången eller minnet överlag.

Slutsatsen är nykter men ofrånkomlig: du blir bra på exakt det du övar på. Inget pusselspel fungerar som en magisk genväg till högre IQ.

Kognitiv reserv handlar om hjärnans förmåga att improvisera och hitta alternativa vägar för att fungera när den drabbas av sjukdom eller naturligt åldrande. Forskning visar tydligt att individer med högre utbildning, mentalt krävande yrken och en intellektuellt aktiv fritid generellt uppvisar demenssymptom mycket senare än andra, trots att de rent biologiskt kan ha samma fysiska plack eller skador i hjärnan.

Problemet är svårigheten att skilja på orsak och verkan (kausalitet kontra korrelation). Är det korsorden i sig som bygger reserven, eller är det så att personer som av genetiska, sociala och livsstilsmässiga skäl redan har en robust hjärnhälsa helt enkelt oftare dras till att lösa korsord? Ett pussel kan ibland vara en markör för ett allmänt engagerat och nyfiket liv, snarare än medicinen som orsakade hälsan.

De starkaste evidensbaserade åtgärderna för att bevara hjärnans funktioner över tid är: 1. Fysisk träning (vilket ökar blodflödet och stimulerar tillväxtfaktorer i hjärnan). 2. Att upprätthålla god sömn. 3. Att diagnostisera och behandla åldersrelaterad hörselnedsättning med hörapparat (då nedsatt hörsel snabbt leder till social isolering och minskad kognitiv stimulans). 4. Livslångt lärande och utbildning. 5. Rikligt socialt umgänge och nätverkande. 6. Kontroll av blodtryck, att inte röka, samt att starkt begränsa alkoholkonsumtionen.

Att sitta ner i tio minuter med ett spel som Vunos Dagens Spel kräver att du aktiverar dig. Det är en stund av koncentration där du skiftar från att vara en passiv konsument av nyhetsflöden och sociala medier till att vara en aktiv problemlösare. Det tränar din uppmärksamhet i nuet, det ger en liten dopaminkick när du hittar rätt lösning, och det är en utmärkt social katalysator om du jämför dagens poäng med dina vänner.

Hjärnan mår bra av att användas, och en daglig utmaning är ett fantastiskt sätt att starta maskineriet. Men det är dags att vi är ärliga med varandra. Ett pussel är ett rent, mentalt nöje, inte medicin. Och den som lovar dig att deras specifika sudoku gör dig till ett geni, försöker helt enkelt sälja något till dig.